Här har ni mästerverket – Årets pepparkakshus!
Jag började med att göra en snabbskiss i kartong för att se dimensioner, mått och konstruktion. Måste försöka utnyttja mina tre studieår inom förpackningsdesign. Efter klipp och klistrandet gjorde jag riktiga mallar som stämde i mått och hade raka vinklar och linjer. Jag kavlade till degen, skar ut mina bitar och lät bitarna torka lite då jag fått tips från en pepparkakshusexpert (jag anser att han är det med tanke på hans kreationer varje jul) att degen inte blir så “bubblig” om den får torka lite innan gräddning. Efter gräddningen och en natts vila blev det till att dekorera med krisstyr. Det lilla runda fönstret över dörren fick sig en glasruta av smält citronkaramell vilket limmades fast med krisstyr på baksidan. Dagen efter det blev det montering. Hemma hos mina föräldrar har vi alltid använt smält socker men sambon övertalade mig att vi skulle limma ihop delarna med krisstyr. Varför? Jo för att risken att skada sig är väldigt liten och för att krisstyr är mycket godare att äta än bränt socker. Sambon anser att man ska äta upp pepparkakshusen efter julen.

Krisstyr torkar långsamt och det krävs en hel del… Men till slut fick jag ihop huset och började dekorera det sista. Söta hallonremmar till takpanel, polkagriskross till husgrunden och lite annat godis i nyanserna vitt, rosa och rött. Det blev en damm av smält halstablett och Lilla My och Snusmumriken fick flytta in i huset. Såhär i efterhand kanske jag hade gjort vissa saker annorlunda men det är trots allt första egna huset som jag gjort från grunden, så jag är nöjd. Absolut ett roligt litet pysselprojekt.

/Sofie